text
stringlengths 10
247k
|
|---|
Yella d inna useklu ubelluḍ d ameqqran, igma gar teẓṛa, tella tdeggirt-is tekna acemma tazwara d agussar yettwaɣed zzeg-s akin, u yegma d asawen, am akken gemmen meṛṛa yemɣan.
|
Alliguri-agi yetter tallalt n ifurkan tikwal, tikwal nniḍen s ifuden n teẓra.
|
Alammi yewweḍ ɣer wazuɣ n teɣremt war ilɣiten, acku, ur d-lhin ara inumidiyen ala s imenɣi i ten-iggunin, la iḍeṛṛun deffir mi yani yal idigen deg usugen-is, tarmit-agi-ines ahat ad a ten-texdem dṛuɣ.
|
Yuɣal-d am wakken yuli, maca, mačči am akken yuli gedd, gedd, meɛna s wakaz n lqaɛa, ismaw yalac, iṛuḥ imir imir ad yemlil Maryus iwakken ad asyessegzi ɣef yal tamsaksalt ines yelɣa-yas ad yeg tarmit si tama i deg yuli, issers iman-is ddaw ufus i tawalt d amnir, u ad iṭawel iman-is d amezwaru, yuzen Maryus idd lliquri - 145 kra imahiyen iwselken seg imeslayen-is, u wigini sgelmen-as taɣawsa-agi am akken d talemmadt neɣ d tukmirt guncek tumast-nsen ɣas akken tuɣal-as-d i uqunṣul ciṭuḥ n teflest.
|
Yeffren ger yigad yettṣuḍun di lbuq d yegad yettṣuḍun deg wacciwen144 semmus (5) deg wid fessusenn d kuẓ (4) seg iɣellaten n tmiḍi (100), inẓḍ-iten meṛṛa ad aɣen awal n “lliquri”.
|
Yesguccel-d azekka-nni i wselkem n temhelt, timuggit.
|
XCIiḍ – Deg wakud yettwasbedden, yalec yella yettwahegga yettwasuddes yuɣ-d “lliguri” ɣer wedɣar yettwafernen.
|
Llan yagi wid yulinsmesseklen, beddlen imrigen-nsen, talusi-nsen, am akken sen-yenna umnirnsen.
|
Iqurray d iḍarren-nsen uzfen iwakken ad ẓṛen ttif, w ad ckenṭḍen di teẓṛa ttif u s tillunḍa ugar.
|
Llan gan igestulen d tiziba ɣef yeɛrar-nsen tiziba n weglim, am tziba n iumidiyen, iwakken ad ifsisen fell-asen, wad yeswawi wemyegges-nsent ẓdiḥ udris yezwar “lliguru” di yal wanda llant teẓṛa neɣ iẓuṛan iqbuṛen yesɛan ifuden.
|
Iteqqen imurar ara yalalen imdukal-is, ad yessigel fellasen micki ten-yessaged usegrarab nwemdiq, u ad as-ifek afus n tallalt, imi ara yili usegrarab yeɛkeṛ, itekkes fellasen imrigen, u ad ten-yugaẓ s timmad-is, u ad ten-yerr 144 Bu lbuq (win yettawin icc i deg ssawalen).
|
- 146 tekken zdat-s, yiwen, yiwen ima ara d-mmagren aṣuk i ɣef ulac taflast aṭas, ad iɛeddi d amezwaru i wenkad n yideg.
|
Yettali, yettader aṭas n tikkal, zzeg-s akin ad ten-yeǧǧ ad ɛeddin di teflest taggara.
|
Deffir lmerta d wussis wwḍen ɣer wazuɣ si tama tajulbit, acku, inumidiyen ttmagaren acengu si tama tagummaḍt am wussan yezrin.
|
Yettwalɣet Maryus s webrid n yemcegɛen s usemres n tizziwt n lliquri, ulamma yennuɣ imenɣi azaccal teɣzi n wass, yefka isebɣasen imaynuten i yigen-is.
|
Yuẓ s timmad-is, yemla-yasen amek ara ssudsen icermaḍ imenɣi : allalen, aɛrur n yefker145 s wakka yuẓ ɣer udasil n yeɣraben di lawan i deg icermaḍen n imenɣi, d yiddad yekkaten s ikuffa d wid yekkaten s yillawen, zzuzuren arebreb seg wuggug deg idarren n ucengu inumidiyen snegdamen, neɣ sserɣayen icermaḍ-nneɣ, ur ffiren ara iman-nsen deffir i iɣurban, maca ttganin assa d yiḍ ɣef yiri n uɣrab ugadir, ttargamen ṛṛuman, zzawaren Maryus ɣef yisiḍ-isssumulen iserdasen-is s uṣeklelli.
|
S wakka yerraten usemres-nneɣ d uqbiḥen, di tegnit i deg icenga yak deg tegnitt n imenɣi d izaccalen si snat n tamiwin, kra ilmend n trennawt d timmuqra n tegduda, ma d wiyaḍ, 145 Ifker : d tamuddut, tella tettwasemras deg igen aṛumani s usdarri n iserdasen, wa deffir wa, mẓeyyaṛen, tizwa-nsen nnig igerray-nsen, sselɣayen s wayen-nni ayen yettaken anzi ɣer teɛrurt n yefker, ayen i asen-yessurfen ad beddan ddaw yeɣraben n udasil yettwasutlen u ad alin wa deffir wa, iwakken ad awḍen ɣer tqacuct, di lawan i deg kkaten at ikuffa d at yillan s ineccaben d yeẓṛa ɣef ucengu.
|
- 147 ilmend n tudert-nsen tetterdeq s tuẓwayt taɣuct n lbuq, s deffir llant tlawin d imezyanen i d-yenzeɣ ẓẓdiḥ d tawnafit, rewlen, rnan wid yellan uẓen-d ɣer ugadir.
|
Taggara rewlen yak imsenɣan d wiyaḍ di temmarwaytagi, iṛṛumaniyen rnan tadwast n wussis-nsen ṭṭafaren imerwalen s wenɣud ikumren ugar, ttaǧǧan imyaggaṣen, mebla ma kemmlen-asen zeggren ɣef inegzamen d tazzla ɣer tmanegt uɣur fuden, ttemḥizwiren.
|
Anwa ara yawḍen d amezwaru ɣer iɣerban, meṛṛa bɣan taheggast146.
|
S wakka ay yessewken usamma tamsaksalt n Maṛyus ay yufan deg wagul ay iga talemmiẓt i tmmegt.
|
XCV – Imir-nni yewweḍ usefrak Lukyus Sola ɣer teqcelt.
|
Ddan-d yid-s aṭas n yemnayen yettwasrebben.
|
Imi asentel yebder-aɣ-d argaz anemɣur, iban-aɣ-d deg webdar-a ad d-nini kra n wawalen ɣef tawgidt d tumast-ines : Deg tilawt, ulac deg tedmi-nneɣ ad d-naru anezgum n Sula deg yiden niḍen.
|
Seg tama niḍen, Luky Sizina147, ula ma d 146 Yuɛer ad yefles yiwen belli, mraw n yergazen semmus deg-sen widak yettsuḍun di lbuqat d wacciwen d ṛebɛa n inabbaḍen n tmiḍin d “lliguri” ad ssekren rrebrab-agi yak, u ad kewwcen iɣṛem.
|
Ula d Fruntinyus d-ibedren adris n Salustyus yenna-d ay-agi, ulamma ur diferreh ara amḍan n inabbaḍen n tmiḍin, yerna ɣur-sen amḍan seg iserdasen urmiden ugar.
|
147 Sizina Lukyus Kurnilius (120-67) dat S.Ɛ d argaz n tsertit d tsekla, yettwasmel d asefrak deg Siqilya aseggas n 97 dat SƐ, sakkin d abriṭur deg Axayus.
|
Yebda s tira n yimenɣi n Numas, deg tewser-is, yessuffeɣ-d taceqquft n umezgun n wemduddi n temdint ay d- 148 tufut, d usdid, wid ay d-yemmeslayen ɣef tikli-is, ur dmmeslayen ara dima, ɣef wakken ay ttwaliɣ, s uzagur uqqid.
|
Lukyus Sula seg twacult tugrigt, maca, seg yiwen n ufurk qrib yettwattun.
|
S weɛgaz n yimenza-ines usliden148 yella d bab n tussna tulqayt s tsekliwin tigrigiyin d tlatiniyin, d bab n tzitla tuhriwt.
|
Yella iḥemmel zzhu, maca, tamanegt ugar.
|
Ma yella yesɛedday akud n usṭurres deg uhegges (adultère), ɣas ula ma aya ur as-yessutuy ara taɣudfin-is slid tudert-ines tanaragt (conjugale).
|
Yella yezmer ad yerkawel s tudert tamekdit ugar d asreqqa (éloquent), d aɣafad (astucieux), d ushil n tmidawit, d akukmi (taciturne), drus am netta deg waya.
|
D azenzar (gaspilleur) deg yalec, ula deg yidrimen-is, ula ma yella yugar akk irgazen deg tumert sdat n ternawt-is.
|
Deg umennuɣ aɣarim, maca, tawensa-ines ur telli ara nnig n wayen yuklal.
|
Mačči d yiwen ay yesseqsan iman-is.
|
Ma d tabɣest-is tugar tumert-is kan.
|
Ma d ayen ay iga seg-s akkin, ur d-qqareɣ acemma i lmend n tiddurit (leḥya) d yiniri (leḥzen).
|
yeswawi ubellen ay yeḍran gar Maṛyus d Sula ɣef wazal n yiweẓla, imahilen izerfanen.
|
148 Tawacult d afurk seg wedrum neɣ tamedla.
|
Afurk n Kurnulyus aydeg yella Sula.
|
Yella yagi yuder u yers wazal-is i lmend n uxuyen n yimenza-is usriden.
|
Ur ɛeddan ara i tnawurt n tenbaḍt.
|
Yiwen seg-sen ur yewwiḍ ɣer tqenṣult.
|
- 149 XCVI – Mi yewweḍ Sula ɣer Friqiya d yemnayen-is, ur iṛuḥ ɣer teqcelt n Maṛyus am wakken ay d-nenna sufella.
|
Ur yelli yesɛa la tarmit wala tussna ɣef yimenɣi u deg wakud d awezlan, yuɣal yugar-iten meṛṛa deg tiddenkit (habilité).
|
Nnig waya, yella d aẓil mnid yiserdasen, yettarra-d awal i yiserdasen u iqeḍḍu-asen-d lebɣi-nsen sdat ma ssutren-t-id.
|
Ur yettdeggi ara (ur iqebbel) tawalin ala s wesmummi, yerna yettɣawal ad ten-id-yerr, am wakken d amerwas.
|
Ur yessutur acemma ɣer yiwen.
|
Werǧin yettnadi - d anagar – ad d-iḥelli ayen umi yezmer, deg yigar umi ara yettalas.
|
Yessen amek ara imeɛɛek deg ugella, ula netta d imanzalen nezzeh, yezga yettekkay deg yimahilen, timsekniyin, aɛezzeṛ, rnu werǧin ad ijedder addur n uqenṣul neɣ argaz niḍen ay yesɛan azal, am wakken sskaren deg tnamit imaztalen ur yesɛin ara tiddenkit.
|
Yezga yettnadi akken ur yettili ara yenkeẓ ɣef yiwen, la deg useqqamu, wala deg umahil, nnig Yiṛumaniyen-a akk.
|
Tikliwin-a rrant-t yesɛa azal ɣer Maṛyus d yiserdasen.
|
XCVII – Yuɣ lḥal, deffir mi yeṛǧeḥ Yugurten Gefsa d temdinin niḍen ileɣten u xutrent, amur niḍen ixuter deg tesbaynut-is, yuzen i Buxus, yeɣra-as ad yesseddu iɣallenis s lemɣawla ɣer Numidya: yewweḍ wakud n yimenɣi, gziɣ dakken Buxus yella yettgelgal u yella yessemḍan aruren n tmazzalt d yimenɣi, war ma yessaweḍ ɣer teɣtast.
|
Yules Yugurten i wenduddu amezwaru, yesgufsa isefkan imwaẓiyen n ugellid.
|
Iṛeggem i ugellid s timmad- 150 nnes s wezgen n Numidya ma ttwaẓẓɛen Yiṛumaniyen seg Friqiya, neɣ ma yessenked-as umsasa n tammazalt azlaɣ n tmurt-is.
|
Yenẓa Buxus s uṛeggem-a u yeqḍeɛ Yugurten s waṭas n yergazen.
|
Simi mgarawen yignen-nsen, nebzen Maṛyus ay yellan yetteddu ɣer tsegrast-ines149, neṭgen fell-as deg wakud n wass aydeg ur d-yeqqim slid tis mraw deg umanad-nsen, belli iḍ ay d-yetteddun ad ten-yemmesten, ma d tirẓi ay ten-yeggunin, acemma ur ten-yeswaɣay ma wwin tarennawt, imi ay ssnen tamurt d anemgal deg wayen yerzan Ṛṛuman.
|
Akken yebɣu yili yiḍ, ad ten-yessers deg yir tagnit.
|
Akka ihi, deg tegnit aydeg ssisnen Maṛyus seg yal tamiwin dakken acengu la d-yetteddun, aneggaru-a yella sdat-s sdat ma yuddes yigen i yimenɣi, neɣ assegrew n yicermad, u sdat n tuḍḍfa n kan tamuli neɣ kra tanaḍt.
|
Neṭgen yemnayen imuriṭaniyen i yimenɣi wala i kra n tillit (tactique), maca deg trebbuyaɛ ttwassuddsent s usamma ccil aberwi d-yeswawi unṭag-a ameẓway.
|
Ṛṛuman ur ttun ara tabɣest-nsen, kra n wwin imrigennsen neɣ mmestanen ɣef yimeddukal-nsen ay d-yelhan s usebeb kra unan (rekben) igmaren, ṛuḥen ad mmagren acengu, yewwi yimenɣi timeẓrit n tḥeggaṣt ugar tin n yimenɣi usdis: war idarren, war illafen, mmerwin yemnayen d yiterrasen, kra ddirzen, kra mmenɣen, aṭas seg-sen zzemlelli acengu ad ten-yemmager, tiririt tella d tazacalt, maca ufan-d iman-nsen s tuẓwayt ttwasetlen s 149 Tagrest n 106-105 dat SƐ.
|
- 151 deffir.
|
Imrigen, tabɣest llan ɣur-sen tarennawt s wemḍan, nnezwin deg yal adɣar, taggar ṣkan yemsenɣan iqburen d yimaynuten tiẓuyar deg yal adɣar anda ay ten-idyessegrew wedɣar n asama.
|
S tulluɣ n tmuddut-a, ssawḍen ad mmestanen yerna ad rren ɣef yal tamiwin, wwin ddeṛk, war tirriza i tenṭagin n ucengu.
|
116- XCVIII – Deg waddad-a ukmir, ur yesṛuḥ ara Maṛyus la tesmeḍ n yidammen-is, wala tabɣest-is: ɣef uqerruy n terbaɛt seg yinḍafen-is ay yessuddes seg wid yugaren akk wiyaḍ deg tebɣest deg weɣram n yimeddukal-is imiḍwiyen, yella yettaɣ-d ɣer yal tamiwin.
|
Tikkwal yettakf tallalt i wid yeddirizen, tikkwal yettazeɣ acengu, anda ttdarran s umyuṭṭeɛ ixuyen deg tlemmast n temterwit tamatut, anda ay yessaweḍ imizden-ines i yiserdasen-is.
|
U yebɣa ihi ma ulac, ad ten-yellel s yiɣallenines.
|
Tura ass yezri war ma tenkeẓ tekriḍt n lberber mmenẓen s temrit n ugellid-nsen dakken iḍ iqeddec i ubaɣur-nsen.
|
Gar ugar n wussis i tuẓẓɛa-nneɣ.
|
Imir-nni yegza Maṛyus tilawt i wakken ara yessenked arigez i yigen-ines ; yeḍḍef snat n tɣalltin myuddasent ; yiwet tekmer i tmeṣkiwt n teqcelt, deg-s tala tettmar, tis snat tesɛa adeg iwulmen i ussebded n ugrur: acku tella d timinegt aṭas u tessegrareb deg tuget, ur d-tessutur ara srid kra n usselɣet afessas.
|
Yessunneḍ s tiḍaf deg yiḍ tazzin n tala s tiddin n yemnayen-is yeslemmeẓ tagnit n temterwit ɣur ucengu-ines daɣ, yessegrew-d cwiṭ n yiserdasen-is yemmezrin.
|
Sakkin, yessedda-ten s - 152 lemɣawla ɣer tiɣilt tis snat, addad n wedɣar yezzelmelli igelliden ad sbedden imenɣi war ma ssurfen i yegnannsen s tgellawt u gerwen-d ignan-nsen ɣef snat n tewririn, qqimen deg temnaḍt d tameqrant deffir mi ssaɣen timessiwin, sɛeddan amur ameqran n yiḍ ttbeyyinen-d tadawit-nsen (foi) s ccḍiḥ-nsen d usuɣu s yiwar tinamiyinnsen inabbaḍen-nsen ttzuxxun s tizzengert d tanafsast ẓerren iman-nsen rnan, imir ur rwilen ara.
|
Deg tegnit aydeg llan Ṛṛuman ssiliman seg tqucac, u deg yiḍ, timeẓrit-a aydeg ufan assebɣes meɣɣer.
|
XCIX – Imi ay yennires Maṛyus nezzeh belli acengu atan yezlen, yenẓed-iten ad gen tasusmi talqayant.
|
Yessegdel ula d acuffu deg lebwag am deg wayen iɛeddan, micki sneflen taganit n yiḍ150 akked tafrara.
|
Deg tegnit aydeg ṛmin yicenga, uzzren deg yiḍen.
|
S teẓwayt, s lɣila, yenẓed imḍafen d wid yeḍḍfen lbuqat deg tgalufin, d trebbuyaɛ, ad suḍen meṛṛa ɣef tikkelt i yiserdasen, ad suɣen s uɛeyyeḍ n yimenɣi d wenṭag beṛṛa i teqcelt.
|
Kkren-d Yejtulen d Yimuriṭaniyen ttergigin seg leɛyaḍ-a yesrebriben war ma zemren ad rewlen wala ad ddmen imrigen, wala d gen kra.
|
Dderz, asuɣu, tibawt n tallalt, timduggin, timyeḍfarin n yiserdasen-nneɣ, lxelɛa, aya akk yeɣmer-iten deg tiddehcert yuẓen ɣer yisiḍ.
|
Deg tgara, ddirzen u rewlen yillaf d yemrigen-nsen ttwaḥellan-d deg 150 Llan beḍḍun iḍ ɣef kuẓ n tiɛezziṛin, n yimuren, tagara n yal aḥric tettwaberraḥ s usuḍu deg lbuq, u llan sskaren taḍaft n yiḍ yinḍafen n yiḍ yettwasmeskalen s temlellit kuẓ n tikkwal.
|
Amḍan n wid yemmenɣen deg tinnuɣi-a yugar ayen yemmenɣen deg tmennuɣin yezrin akk.
|
Acku iḍes yeswawi-d arebrab yeswa tarewla-nsen.
|
C- Seg-s akkin, ineyyer (ikemmel) Maṛyus abrid-is ɣer tegrest ay yeɣtes ad tt-yeǧǧ deg temdinin tiftisin akken ad yelmeḍ useddur, ɣas akken tarennawt-ines ur as-dteswawi ara tawzizt, wala tizzengert.
|
Ur yettemhaz ara arma yessuleɣ amkuẓ am wakken sdat n ucengu.
|
Sula yetteddu d yemnayen deg yiri ayeffus, ɣef uzelmaḍ Inyus Manilyus ay d-yemekkaten n yillan d ayt ikuffa deg tgalufin tiliqurin.
|
Deg tazwara d tagara, yessebded inezzurfa d iserdasen akk ifessasen, iserdasen imaynuten ayɣef ulac attkal aṭas yerna ur ssinen ara nezzeh tamurt, ttganin tikli n ucengu, daɣ, aqenṣul am wakken ulac ula d yiwen i tallalt-is.
|
Netta yella yettageẓ yalec.
|
Yella yemmegnet deg yal adɣar yessedgir s yiwar n warur: asmineg d uzawar, yezga yettwarbeb (armé), yemmuteg, ur yesḍulli iserdasen s waya.
|
Yezga yuki ɣef taggazt n tikli n yiserdasen, kifkif deg wayen yerzan asselɣet n teqcelt, asgen.
|
Yuzen i taḍaft n tewwura, tigalufin (escadrons) tiṛumaniyin, u sdat n teqcelt n yemnayen imaragen yessers nnig waya ammasen niḍen n yiweẓla n usselɣet nnig weḥfir.
|
D netta s timmad-is ay yettagen agawes, mačči d tugdi ay yugad ur ttwasselkamen ara yenziḍen-ines, maca yebɣa ad iẓer iserdasen-ines ttdeggin iweẓla-a aydeg tettekka yid-sen.
|
- 154 Daɣ netta, deg tallit-a n yimenɣi mgal Yugurten, kifkif am yumenɣiyen niḍen, yemmesten Maṛyus ɣef weɣyud deg yigen s uḥulfu, s userhu ugar tugdi deg tmernut.
|
Mačči d yiwen ay yerran aya ɣer tzitla.
|
Wiyaḍ qqaren dakken yennum seg temẓi tudert tagermamt, yella yestumun s wayen umi qqaren lmertat, tiggucert, akken yebɣu yili, tewwi-d seg-s tegduda abɣur, am wakken ay t-id-tewwi seg yal tanbaḍt ay yesɛan ugar n wanɣud.
|
CI – Lḥaṣul deg tgara n wass wis kuẓ, ur yeggug ara ɣef Qerṭa, uɣalen-d yifaḍaḍen s lemɣawla seg yal tamiwin ɣef tikkelt, ttberriḥen-d s tilawt n ucengu, maca, imi seg yal tamiwin ay d-wwin isali, yiwen ur yeẓri ara aqenṣul d acu n uɣawas ara yeg i yimenɣi.
|
Yeɣtes, tagara, ur yesmeskil acemma deg uɣawas n tikli-is ara yessurfen s tririt n yal tamdigt.
|
Yesqudd s ugani deg waddad aydeg yella.
|
Yugurten ay yellan yebḍa igen-ines ɣef kuẓ n yikeffulenn, yunẓa dakken yiwen n ukefful seg kuẓ ad ideg acengu sdeffir, maca, ayenni yebrer Sula yemmuger anegges amezwaru n ucengu, anda imnayen-ines ay yebḍa d tigulaf yemlalen, yemmeẓyaren, u fell-asent ay neṭgen Yinumidiyen, u yeqq usuger n yigen yessinif aɣelluy n yikuffa ay d-yettwakalen seg wuggug.
|
Yenɣa akk wid ay d-yuẓen ɣur-s lawan n yimenɣi n yemnayen, yenṭeg-d Buxus ɣef tdeffert-nneɣ s yiterrasen ay as-d-yewwi mmi-s Wulux (Volux).
|
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.