text
stringlengths
10
247k
Yella d inna useklu ubelluḍ d ameqqran, igma gar teẓṛa, tella tdeggirt-is tekna acemma tazwara d agussar yettwaɣed zzeg-s akin, u yegma d asawen, am akken gemmen meṛṛa yemɣan.
Alliguri-agi yetter tallalt n ifurkan tikwal, tikwal nniḍen s ifuden n teẓra.
Alammi yewweḍ ɣer wazuɣ n teɣremt war ilɣiten, acku, ur d-lhin ara inumidiyen ala s imenɣi i ten-iggunin, la iḍeṛṛun deffir mi yani yal idigen deg usugen-is, tarmit-agi-ines ahat ad a ten-texdem dṛuɣ.
Yuɣal-d am wakken yuli, maca, mačči am akken yuli gedd, gedd, meɛna s wakaz n lqaɛa, ismaw yalac, iṛuḥ imir imir ad yemlil Maryus iwakken ad asyessegzi ɣef yal tamsaksalt ines yelɣa-yas ad yeg tarmit si tama i deg yuli, issers iman-is ddaw ufus i tawalt d amnir, u ad iṭawel iman-is d amezwaru, yuzen Maryus idd lliquri - 145 kra imahiyen iwselken seg imeslayen-is, u wigini sgelmen-as taɣawsa-agi am akken d talemmadt neɣ d tukmirt guncek tumast-nsen ɣas akken tuɣal-as-d i uqunṣul ciṭuḥ n teflest.
Yeffren ger yigad yettṣuḍun di lbuq d yegad yettṣuḍun deg wacciwen144 semmus (5) deg wid fessusenn d kuẓ (4) seg iɣellaten n tmiḍi (100), inẓḍ-iten meṛṛa ad aɣen awal n “lliquri”.
Yesguccel-d azekka-nni i wselkem n temhelt, timuggit.
XCIiḍ – Deg wakud yettwasbedden, yalec yella yettwahegga yettwasuddes yuɣ-d “lliguri” ɣer wedɣar yettwafernen.
Llan yagi wid yulinsmesseklen, beddlen imrigen-nsen, talusi-nsen, am akken sen-yenna umnirnsen.
Iqurray d iḍarren-nsen uzfen iwakken ad ẓṛen ttif, w ad ckenṭḍen di teẓṛa ttif u s tillunḍa ugar.
Llan gan igestulen d tiziba ɣef yeɛrar-nsen tiziba n weglim, am tziba n iumidiyen, iwakken ad ifsisen fell-asen, wad yeswawi wemyegges-nsent ẓdiḥ udris yezwar “lliguru” di yal wanda llant teẓṛa neɣ iẓuṛan iqbuṛen yesɛan ifuden.
Iteqqen imurar ara yalalen imdukal-is, ad yessigel fellasen micki ten-yessaged usegrarab nwemdiq, u ad as-ifek afus n tallalt, imi ara yili usegrarab yeɛkeṛ, itekkes fellasen imrigen, u ad ten-yugaẓ s timmad-is, u ad ten-yerr 144 Bu lbuq (win yettawin icc i deg ssawalen).
- 146 tekken zdat-s, yiwen, yiwen ima ara d-mmagren aṣuk i ɣef ulac taflast aṭas, ad iɛeddi d amezwaru i wenkad n yideg.
Yettali, yettader aṭas n tikkal, zzeg-s akin ad ten-yeǧǧ ad ɛeddin di teflest taggara.
Deffir lmerta d wussis wwḍen ɣer wazuɣ si tama tajulbit, acku, inumidiyen ttmagaren acengu si tama tagummaḍt am wussan yezrin.
Yettwalɣet Maryus s webrid n yemcegɛen s usemres n tizziwt n lliquri, ulamma yennuɣ imenɣi azaccal teɣzi n wass, yefka isebɣasen imaynuten i yigen-is.
Yuẓ s timmad-is, yemla-yasen amek ara ssudsen icermaḍ imenɣi : allalen, aɛrur n yefker145 s wakka yuẓ ɣer udasil n yeɣraben di lawan i deg icermaḍen n imenɣi, d yiddad yekkaten s ikuffa d wid yekkaten s yillawen, zzuzuren arebreb seg wuggug deg idarren n ucengu inumidiyen snegdamen, neɣ sserɣayen icermaḍ-nneɣ, ur ffiren ara iman-nsen deffir i iɣurban, maca ttganin assa d yiḍ ɣef yiri n uɣrab ugadir, ttargamen ṛṛuman, zzawaren Maryus ɣef yisiḍ-isssumulen iserdasen-is s uṣeklelli.
S wakka yerraten usemres-nneɣ d uqbiḥen, di tegnit i deg icenga yak deg tegnitt n imenɣi d izaccalen si snat n tamiwin, kra ilmend n trennawt d timmuqra n tegduda, ma d wiyaḍ, 145 Ifker : d tamuddut, tella tettwasemras deg igen aṛumani s usdarri n iserdasen, wa deffir wa, mẓeyyaṛen, tizwa-nsen nnig igerray-nsen, sselɣayen s wayen-nni ayen yettaken anzi ɣer teɛrurt n yefker, ayen i asen-yessurfen ad beddan ddaw yeɣraben n udasil yettwasutlen u ad alin wa deffir wa, iwakken ad awḍen ɣer tqacuct, di lawan i deg kkaten at ikuffa d at yillan s ineccaben d yeẓṛa ɣef ucengu.
- 147 ilmend n tudert-nsen tetterdeq s tuẓwayt taɣuct n lbuq, s deffir llant tlawin d imezyanen i d-yenzeɣ ẓẓdiḥ d tawnafit, rewlen, rnan wid yellan uẓen-d ɣer ugadir.
Taggara rewlen yak imsenɣan d wiyaḍ di temmarwaytagi, iṛṛumaniyen rnan tadwast n wussis-nsen ṭṭafaren imerwalen s wenɣud ikumren ugar, ttaǧǧan imyaggaṣen, mebla ma kemmlen-asen zeggren ɣef inegzamen d tazzla ɣer tmanegt uɣur fuden, ttemḥizwiren.
Anwa ara yawḍen d amezwaru ɣer iɣerban, meṛṛa bɣan taheggast146.
S wakka ay yessewken usamma tamsaksalt n Maṛyus ay yufan deg wagul ay iga talemmiẓt i tmmegt.
XCV – Imir-nni yewweḍ usefrak Lukyus Sola ɣer teqcelt.
Ddan-d yid-s aṭas n yemnayen yettwasrebben.
Imi asentel yebder-aɣ-d argaz anemɣur, iban-aɣ-d deg webdar-a ad d-nini kra n wawalen ɣef tawgidt d tumast-ines : Deg tilawt, ulac deg tedmi-nneɣ ad d-naru anezgum n Sula deg yiden niḍen.
Seg tama niḍen, Luky Sizina147, ula ma d 146 Yuɛer ad yefles yiwen belli, mraw n yergazen semmus deg-sen widak yettsuḍun di lbuqat d wacciwen d ṛebɛa n inabbaḍen n tmiḍin d “lliguri” ad ssekren rrebrab-agi yak, u ad kewwcen iɣṛem.
Ula d Fruntinyus d-ibedren adris n Salustyus yenna-d ay-agi, ulamma ur diferreh ara amḍan n inabbaḍen n tmiḍin, yerna ɣur-sen amḍan seg iserdasen urmiden ugar.
147 Sizina Lukyus Kurnilius (120-67) dat S.Ɛ d argaz n tsertit d tsekla, yettwasmel d asefrak deg Siqilya aseggas n 97 dat SƐ, sakkin d abriṭur deg Axayus.
Yebda s tira n yimenɣi n Numas, deg tewser-is, yessuffeɣ-d taceqquft n umezgun n wemduddi n temdint ay d- 148 tufut, d usdid, wid ay d-yemmeslayen ɣef tikli-is, ur dmmeslayen ara dima, ɣef wakken ay ttwaliɣ, s uzagur uqqid.
Lukyus Sula seg twacult tugrigt, maca, seg yiwen n ufurk qrib yettwattun.
S weɛgaz n yimenza-ines usliden148 yella d bab n tussna tulqayt s tsekliwin tigrigiyin d tlatiniyin, d bab n tzitla tuhriwt.
Yella iḥemmel zzhu, maca, tamanegt ugar.
Ma yella yesɛedday akud n usṭurres deg uhegges (adultère), ɣas ula ma aya ur as-yessutuy ara taɣudfin-is slid tudert-ines tanaragt (conjugale).
Yella yezmer ad yerkawel s tudert tamekdit ugar d asreqqa (éloquent), d aɣafad (astucieux), d ushil n tmidawit, d akukmi (taciturne), drus am netta deg waya.
D azenzar (gaspilleur) deg yalec, ula deg yidrimen-is, ula ma yella yugar akk irgazen deg tumert sdat n ternawt-is.
Deg umennuɣ aɣarim, maca, tawensa-ines ur telli ara nnig n wayen yuklal.
Mačči d yiwen ay yesseqsan iman-is.
Ma d tabɣest-is tugar tumert-is kan.
Ma d ayen ay iga seg-s akkin, ur d-qqareɣ acemma i lmend n tiddurit (leḥya) d yiniri (leḥzen).
yeswawi ubellen ay yeḍran gar Maṛyus d Sula ɣef wazal n yiweẓla, imahilen izerfanen.
148 Tawacult d afurk seg wedrum neɣ tamedla.
Afurk n Kurnulyus aydeg yella Sula.
Yella yagi yuder u yers wazal-is i lmend n uxuyen n yimenza-is usriden.
Ur ɛeddan ara i tnawurt n tenbaḍt.
Yiwen seg-sen ur yewwiḍ ɣer tqenṣult.
- 149 XCVI – Mi yewweḍ Sula ɣer Friqiya d yemnayen-is, ur iṛuḥ ɣer teqcelt n Maṛyus am wakken ay d-nenna sufella.
Ur yelli yesɛa la tarmit wala tussna ɣef yimenɣi u deg wakud d awezlan, yuɣal yugar-iten meṛṛa deg tiddenkit (habilité).
Nnig waya, yella d aẓil mnid yiserdasen, yettarra-d awal i yiserdasen u iqeḍḍu-asen-d lebɣi-nsen sdat ma ssutren-t-id.
Ur yettdeggi ara (ur iqebbel) tawalin ala s wesmummi, yerna yettɣawal ad ten-id-yerr, am wakken d amerwas.
Ur yessutur acemma ɣer yiwen.
Werǧin yettnadi - d anagar – ad d-iḥelli ayen umi yezmer, deg yigar umi ara yettalas.
Yessen amek ara imeɛɛek deg ugella, ula netta d imanzalen nezzeh, yezga yettekkay deg yimahilen, timsekniyin, aɛezzeṛ, rnu werǧin ad ijedder addur n uqenṣul neɣ argaz niḍen ay yesɛan azal, am wakken sskaren deg tnamit imaztalen ur yesɛin ara tiddenkit.
Yezga yettnadi akken ur yettili ara yenkeẓ ɣef yiwen, la deg useqqamu, wala deg umahil, nnig Yiṛumaniyen-a akk.
Tikliwin-a rrant-t yesɛa azal ɣer Maṛyus d yiserdasen.
XCVII – Yuɣ lḥal, deffir mi yeṛǧeḥ Yugurten Gefsa d temdinin niḍen ileɣten u xutrent, amur niḍen ixuter deg tesbaynut-is, yuzen i Buxus, yeɣra-as ad yesseddu iɣallenis s lemɣawla ɣer Numidya: yewweḍ wakud n yimenɣi, gziɣ dakken Buxus yella yettgelgal u yella yessemḍan aruren n tmazzalt d yimenɣi, war ma yessaweḍ ɣer teɣtast.
Yules Yugurten i wenduddu amezwaru, yesgufsa isefkan imwaẓiyen n ugellid.
Iṛeggem i ugellid s timmad- 150 nnes s wezgen n Numidya ma ttwaẓẓɛen Yiṛumaniyen seg Friqiya, neɣ ma yessenked-as umsasa n tammazalt azlaɣ n tmurt-is.
Yenẓa Buxus s uṛeggem-a u yeqḍeɛ Yugurten s waṭas n yergazen.
Simi mgarawen yignen-nsen, nebzen Maṛyus ay yellan yetteddu ɣer tsegrast-ines149, neṭgen fell-as deg wakud n wass aydeg ur d-yeqqim slid tis mraw deg umanad-nsen, belli iḍ ay d-yetteddun ad ten-yemmesten, ma d tirẓi ay ten-yeggunin, acemma ur ten-yeswaɣay ma wwin tarennawt, imi ay ssnen tamurt d anemgal deg wayen yerzan Ṛṛuman.
Akken yebɣu yili yiḍ, ad ten-yessers deg yir tagnit.
Akka ihi, deg tegnit aydeg ssisnen Maṛyus seg yal tamiwin dakken acengu la d-yetteddun, aneggaru-a yella sdat-s sdat ma yuddes yigen i yimenɣi, neɣ assegrew n yicermad, u sdat n tuḍḍfa n kan tamuli neɣ kra tanaḍt.
Neṭgen yemnayen imuriṭaniyen i yimenɣi wala i kra n tillit (tactique), maca deg trebbuyaɛ ttwassuddsent s usamma ccil aberwi d-yeswawi unṭag-a ameẓway.
Ṛṛuman ur ttun ara tabɣest-nsen, kra n wwin imrigennsen neɣ mmestanen ɣef yimeddukal-nsen ay d-yelhan s usebeb kra unan (rekben) igmaren, ṛuḥen ad mmagren acengu, yewwi yimenɣi timeẓrit n tḥeggaṣt ugar tin n yimenɣi usdis: war idarren, war illafen, mmerwin yemnayen d yiterrasen, kra ddirzen, kra mmenɣen, aṭas seg-sen zzemlelli acengu ad ten-yemmager, tiririt tella d tazacalt, maca ufan-d iman-nsen s tuẓwayt ttwasetlen s 149 Tagrest n 106-105 dat SƐ.
- 151 deffir.
Imrigen, tabɣest llan ɣur-sen tarennawt s wemḍan, nnezwin deg yal adɣar, taggar ṣkan yemsenɣan iqburen d yimaynuten tiẓuyar deg yal adɣar anda ay ten-idyessegrew wedɣar n asama.
S tulluɣ n tmuddut-a, ssawḍen ad mmestanen yerna ad rren ɣef yal tamiwin, wwin ddeṛk, war tirriza i tenṭagin n ucengu.
116- XCVIII – Deg waddad-a ukmir, ur yesṛuḥ ara Maṛyus la tesmeḍ n yidammen-is, wala tabɣest-is: ɣef uqerruy n terbaɛt seg yinḍafen-is ay yessuddes seg wid yugaren akk wiyaḍ deg tebɣest deg weɣram n yimeddukal-is imiḍwiyen, yella yettaɣ-d ɣer yal tamiwin.
Tikkwal yettakf tallalt i wid yeddirizen, tikkwal yettazeɣ acengu, anda ttdarran s umyuṭṭeɛ ixuyen deg tlemmast n temterwit tamatut, anda ay yessaweḍ imizden-ines i yiserdasen-is.
U yebɣa ihi ma ulac, ad ten-yellel s yiɣallenines.
Tura ass yezri war ma tenkeẓ tekriḍt n lberber mmenẓen s temrit n ugellid-nsen dakken iḍ iqeddec i ubaɣur-nsen.
Gar ugar n wussis i tuẓẓɛa-nneɣ.
Imir-nni yegza Maṛyus tilawt i wakken ara yessenked arigez i yigen-ines ; yeḍḍef snat n tɣalltin myuddasent ; yiwet tekmer i tmeṣkiwt n teqcelt, deg-s tala tettmar, tis snat tesɛa adeg iwulmen i ussebded n ugrur: acku tella d timinegt aṭas u tessegrareb deg tuget, ur d-tessutur ara srid kra n usselɣet afessas.
Yessunneḍ s tiḍaf deg yiḍ tazzin n tala s tiddin n yemnayen-is yeslemmeẓ tagnit n temterwit ɣur ucengu-ines daɣ, yessegrew-d cwiṭ n yiserdasen-is yemmezrin.
Sakkin, yessedda-ten s - 152 lemɣawla ɣer tiɣilt tis snat, addad n wedɣar yezzelmelli igelliden ad sbedden imenɣi war ma ssurfen i yegnannsen s tgellawt u gerwen-d ignan-nsen ɣef snat n tewririn, qqimen deg temnaḍt d tameqrant deffir mi ssaɣen timessiwin, sɛeddan amur ameqran n yiḍ ttbeyyinen-d tadawit-nsen (foi) s ccḍiḥ-nsen d usuɣu s yiwar tinamiyinnsen inabbaḍen-nsen ttzuxxun s tizzengert d tanafsast ẓerren iman-nsen rnan, imir ur rwilen ara.
Deg tegnit aydeg llan Ṛṛuman ssiliman seg tqucac, u deg yiḍ, timeẓrit-a aydeg ufan assebɣes meɣɣer.
XCIX – Imi ay yennires Maṛyus nezzeh belli acengu atan yezlen, yenẓed-iten ad gen tasusmi talqayant.
Yessegdel ula d acuffu deg lebwag am deg wayen iɛeddan, micki sneflen taganit n yiḍ150 akked tafrara.
Deg tegnit aydeg ṛmin yicenga, uzzren deg yiḍen.
S teẓwayt, s lɣila, yenẓed imḍafen d wid yeḍḍfen lbuqat deg tgalufin, d trebbuyaɛ, ad suḍen meṛṛa ɣef tikkelt i yiserdasen, ad suɣen s uɛeyyeḍ n yimenɣi d wenṭag beṛṛa i teqcelt.
Kkren-d Yejtulen d Yimuriṭaniyen ttergigin seg leɛyaḍ-a yesrebriben war ma zemren ad rewlen wala ad ddmen imrigen, wala d gen kra.
Dderz, asuɣu, tibawt n tallalt, timduggin, timyeḍfarin n yiserdasen-nneɣ, lxelɛa, aya akk yeɣmer-iten deg tiddehcert yuẓen ɣer yisiḍ.
Deg tgara, ddirzen u rewlen yillaf d yemrigen-nsen ttwaḥellan-d deg 150 Llan beḍḍun iḍ ɣef kuẓ n tiɛezziṛin, n yimuren, tagara n yal aḥric tettwaberraḥ s usuḍu deg lbuq, u llan sskaren taḍaft n yiḍ yinḍafen n yiḍ yettwasmeskalen s temlellit kuẓ n tikkwal.
Amḍan n wid yemmenɣen deg tinnuɣi-a yugar ayen yemmenɣen deg tmennuɣin yezrin akk.
Acku iḍes yeswawi-d arebrab yeswa tarewla-nsen.
C- Seg-s akkin, ineyyer (ikemmel) Maṛyus abrid-is ɣer tegrest ay yeɣtes ad tt-yeǧǧ deg temdinin tiftisin akken ad yelmeḍ useddur, ɣas akken tarennawt-ines ur as-dteswawi ara tawzizt, wala tizzengert.
Ur yettemhaz ara arma yessuleɣ amkuẓ am wakken sdat n ucengu.
Sula yetteddu d yemnayen deg yiri ayeffus, ɣef uzelmaḍ Inyus Manilyus ay d-yemekkaten n yillan d ayt ikuffa deg tgalufin tiliqurin.
Deg tazwara d tagara, yessebded inezzurfa d iserdasen akk ifessasen, iserdasen imaynuten ayɣef ulac attkal aṭas yerna ur ssinen ara nezzeh tamurt, ttganin tikli n ucengu, daɣ, aqenṣul am wakken ulac ula d yiwen i tallalt-is.
Netta yella yettageẓ yalec.
Yella yemmegnet deg yal adɣar yessedgir s yiwar n warur: asmineg d uzawar, yezga yettwarbeb (armé), yemmuteg, ur yesḍulli iserdasen s waya.
Yezga yuki ɣef taggazt n tikli n yiserdasen, kifkif deg wayen yerzan asselɣet n teqcelt, asgen.
Yuzen i taḍaft n tewwura, tigalufin (escadrons) tiṛumaniyin, u sdat n teqcelt n yemnayen imaragen yessers nnig waya ammasen niḍen n yiweẓla n usselɣet nnig weḥfir.
D netta s timmad-is ay yettagen agawes, mačči d tugdi ay yugad ur ttwasselkamen ara yenziḍen-ines, maca yebɣa ad iẓer iserdasen-ines ttdeggin iweẓla-a aydeg tettekka yid-sen.
- 154 Daɣ netta, deg tallit-a n yimenɣi mgal Yugurten, kifkif am yumenɣiyen niḍen, yemmesten Maṛyus ɣef weɣyud deg yigen s uḥulfu, s userhu ugar tugdi deg tmernut.
Mačči d yiwen ay yerran aya ɣer tzitla.
Wiyaḍ qqaren dakken yennum seg temẓi tudert tagermamt, yella yestumun s wayen umi qqaren lmertat, tiggucert, akken yebɣu yili, tewwi-d seg-s tegduda abɣur, am wakken ay t-id-tewwi seg yal tanbaḍt ay yesɛan ugar n wanɣud.
CI – Lḥaṣul deg tgara n wass wis kuẓ, ur yeggug ara ɣef Qerṭa, uɣalen-d yifaḍaḍen s lemɣawla seg yal tamiwin ɣef tikkelt, ttberriḥen-d s tilawt n ucengu, maca, imi seg yal tamiwin ay d-wwin isali, yiwen ur yeẓri ara aqenṣul d acu n uɣawas ara yeg i yimenɣi.
Yeɣtes, tagara, ur yesmeskil acemma deg uɣawas n tikli-is ara yessurfen s tririt n yal tamdigt.
Yesqudd s ugani deg waddad aydeg yella.
Yugurten ay yellan yebḍa igen-ines ɣef kuẓ n yikeffulenn, yunẓa dakken yiwen n ukefful seg kuẓ ad ideg acengu sdeffir, maca, ayenni yebrer Sula yemmuger anegges amezwaru n ucengu, anda imnayen-ines ay yebḍa d tigulaf yemlalen, yemmeẓyaren, u fell-asent ay neṭgen Yinumidiyen, u yeqq usuger n yigen yessinif aɣelluy n yikuffa ay d-yettwakalen seg wuggug.
Yenɣa akk wid ay d-yuẓen ɣur-s lawan n yimenɣi n yemnayen, yenṭeg-d Buxus ɣef tdeffert-nneɣ s yiterrasen ay as-d-yewwi mmi-s Wulux (Volux).